Texte de l'article
Enseignement du créole - école primaire Avant-propos Introduction commune aux programmes d'enseignement de langues régionales Objectifs Programme Les substrats historiques et sociaux des langues régionales permettent à l'élève de trouver sa place dans un monde en mutation entre tradition et modernité et de comprendre les richesses dont il est porteur. A1 - Niveau de l'utilisateur élémentaire (introductif ou découverte)
Activités langagières
Capacités Si les termes sont simples et les expressions élémentaires, l'élève sera capable de :
Connaissances
Culture et lexique Posséder : - un choix élémentaire de mots isolés et d'expressions simples pour des informations sur soi, les besoins quotidiens, son environnement - quelques éléments culturels
Grammaire - Avoir un contrôle limité de quelques structures et formes grammaticales simples appartenant à un répertoire mémorisé - Reconnaître quelques faits de langue
Phonologie Reconnaître et reproduire de manière intelligible les sons, l'accentuation, les rythmes et les courbes intonatives propres à chaque langue
Comprendre, réagir et parler en interaction orale
- communiquer, au besoin avec des pauses pour chercher ses mots, si l'interlocuteur répète ou reformule ses phrases lentement et l'aide à formuler ce qu'il essaie de dire : • se présenter ; présenter quelqu'un ; demander à quelqu'un de ses nouvelles et y réagir en utilisant les formes de politesse les plus élémentaires : accueil et prise de congé • répondre à des questions et en poser (sujets familiers ou besoins immédiats) • épeler des mots familiers
Contenus culturels et lexicaux par exemple :
La personne Le corps humain, les vêtements Sensations, goûts et sentiments La vie quotidienne Les usages dans les relations entre personnes La maison Les animaux familiers Les habitudes alimentaires Les rythmes et les activités de la journée : famille, école, loisirs Quelques métiers Les couleurs et les nombres L'environnement géographique et culturel Ville et campagne Quelques villes et pays : leur situation géographique Les drapeaux et monnaies Les fêtes et coutumes Des personnages, monuments et œuvres célèbres Chants et comptines Contes et légendes : littérature enfantine
Le groupe verbal - le verbe : son accord avec le sujet - l'expression du temps : présent, passé, futur - le complément Le groupe nominal - le nom et le pronom - le genre et le nombre - les articles - les possessifs - les démonstratifs - les principales prépositions - l'adjectif qualificatif : sa place, son accord La phrase Type et forme de phrase : - déclarative - interrogative - exclamative - impérative - affirmative - négative La syntaxe élémentaire de la phrase : ordre des mots, quelques mots de liaison (et, ou, etc.)
Phonèmes - percevoir et reproduire les phonèmes spécifiques à chaque langue Accents et rythme - percevoir et restituer le phrasé d'un énoncé familier - repérer et respecter l'accent tonique Intonation - percevoir et restituer les schémas intonatifs : l'intonation caractéristique des différents types d'énoncés Lien phonie/graphie - l'alphabet (selon les langues)
Comprendre à l'oral
- comprendre les consignes de classe - comprendre des mots familiers et des expressions très courantes le concernant, lui, sa famille, son environnement concret et immédiat, si les gens parlent lentement et distinctement - suivre des instructions courtes et simples - suivre le fil d'une histoire avec des aides appropriées
Parler en continu
- reproduire un modèle oral - utiliser des expressions et des phrases proches des modèles rencontrés lors des apprentissages pour se décrire, décrire des activités ou sujets familiers en utilisant des connecteurs élémentaires - lire à haute voix et de manière expressive un texte bref après répétition - raconter une histoire courte et stéréotypée
Lire
- comprendre des textes courts et simples en s'appuyant sur des éléments connus (indications, informations) - se faire une idée du contenu d'un texte informatif simple, accompagné éventuellement d'un document visuel
Écrire
- copier des mots isolés et des textes courts - écrire un message électronique simple ou une courte carte postale en référence à des modèles - renseigner un questionnaire - produire de manière autonome quelques phrases sur lui-même, sur des personnages réels ou imaginaires - écrire sous la dictée des expressions connues Programme d'enseignement du créole I - L'activité de communication langagière 1. Comprendre, réagir et parler en interaction orale Être capable d'interagir de façon simple et claire
Exemples d'interventions
Exemples de formulations pour les variantes de
Guadeloupe
Guyane Les termes en gras sont des variantes libres
La Réunion
Martinique
Communiquer L'élève sera capable de répéter ou reformuler ses phrases lentement pour :
- se présenter
- An sé on tigason, an ni twazan, an fèt lè 5 janvyé é an ka rété èvè manman mwen. An ni dé sè é on fwè ...
- Yé ka aplé mo Fédora. Mo sa Fédora. Mo sa roun zélèv timoun lékòl. -Mo gen witan
wit lannen asou mo tèt.
Pou di kisa mi lé : Moin lé in garson, moin lé in/inn fiy, mi apèl ..., mi port ... Pou di mon laj : Moin néna x an, moin néna x an si mon (ma) tèt, mon lanivérsèr i tonm le ..., moin lé né le ..., Pou koz si mon (ma) famiy : Mon (ma) momon i apèl ..., mon papa sé ..., mon (ma) granmèr, mon mémé, mon (ma) gromèr, mon granpèr, mon pépé, mon gropèr, mon (ma) matante, mon ti pèr, moin néna x frèr, moin néna y ser, Pou di ousa mi rèst : Mi rèst Tampon, mon ladrès sé ..., mon (ma) kaz i tonm koté ...
Man sé an tifi, man sé an tibolonm. Mwen sé yich (gason, tifi) Man (Misié) Entel. Tit-mwen sé Entel (nom de famille). Non-mwen sé Entel (prénom). Tinon-mwen sé Entel (surnom). Mwen ni uit lanné. Mwen fet (mwen wè jou) lè 6 avril. Manman (papa, frè, sè)-mwen sé Entel Mwen sé sel yich manman-mwen. Man sé ti yich Man Entel ... Mwen ni an sè épi dé frè. Nou a kat adan fanmi-mwen. Granpapa-mwen koté manman/papa sé ... Mwen ka rété (atè) Maren. Man sé moun lisid. Mwen sé moun Matinik.
- An sé timoun a Man Pòl, tit an mwen sé... ; tinon an mwen sé...é non savann an mwen sé...
An ni uit lanné si tèt an mwen é an vwè jou lè 20 janvyé...
- An sé sèl timoun a fanmi an mwen é an sé moun Lansbètran...
- Mo fèt Wanari. Mo sa roun a mo péyi - Mo ka rété Senloran òbò roun lapotikè. - Mo sa moun Sirinanm. Mo fèt Sirinanm. - Mo gen roun ti frè. Mo ké mo sò nou sa dé roro. - Mo sa sèl pitit mo manman ké mo papa.
- Niméro téléfòn mo kaz, a : 0594 23 91 58.
- présenter quelqu'un
Sé pap'an mwen... Li, sé frè an mwen.
Sé on zélèv ki an lékòl an mwen, on bon kanmarad, i ka travay byen toubòlman.
- Sa madanm-an, a mo mètrèslékòl. So non a madanm Lézi. - Men mo granmanman, a roun bon moun. - Sa mouché-a, a roun enfirmyé/li sa roun enfirmyé. Li / I ka travay lopital.
Ala mon tonton, ma/mon matant, mi prézant azot tout mon (ma) famiy,
Madanm-tala sé manman-mwen ... Tigason-tala sé kanmarad lékol mwen ... Mi metlékol-mwen ...
- demander des nouvelles
- Ka ou fè ? Ki nouvèl a'w ? Ki nouvèl a fanmi a'w ? - Kijan a'w? É kò-la? Ès ou ka kenbé ?
- Bonjou, a kouman to fika ? - Ki nòv ? Mo la. Mo byen mèrsi. Mo pa pi mal. Mo la pyanm-pyanm. Kò-a pa vayan. Mo las
Koman i lé ? Kosa ou rakont ? Apark sa ? Koman i lé depui le dérnié kou nou la trouvé ? Moin lé bien, mérsi. Lé la. Lé bien. Lé inpe maf maf, inpe mavouz, santé gramoun/granmoun.ti lanp ti lanp
Sa ou fè ? Kouman ou yé ? Ki nouvel-ou ? Ba mwen nouvel-ou.
- épeler des mots familiers
mawdi : m (èm) - a - w (doublèvé) - d (dé) - i mawdi : [m] - [a] - [w] - [d] - [i]
- Kouman yé ka ékri katouri ? Yé ka ékri katouri konran / konsa : -k-a-t-o-u-r-i.
Koman i ékri mo la ? I ékrir (ékri) ...
Mi konsa yo ka matjé "tablo" : T-A-B-L-O. .
Utiliser les formules de politesse simples pour :
- remercier
Mèsi. - Mèsi onpil, granmèsi ... Mèsi bonté a'w...Mèsi bonkè a'w...
- Grémési//Mèrsi Pa gadé pou sa ! A nou menm ké nou menm !
Mérsi, mérsi bokou, mi di pa aou mérsi, mérsi bien, gran mérsi, mèrsi bonpé
Mèsi, mèsi anpil, bien mèsi.
- saluer
- Bonjou... Byenbonjou ! - Kontan vwè zòt !
- A kouman to ou - Mo byen mèrsi. Mo la ka débat, madanm Liz !
Adie, bonjour, koman i lé ?
Bonjou ! Bien bonjou !
- féliciter, apprécier, exprimer des voeux
Woulo-bravo ! Kò a-w bon menm !... Kò a y opa mové !... Ba yo on lanmen !... Bon lanné 2010 !...
- Wè ! Ankò konsa ! Bravo ! Lanmizik-a chwit toubonnman ! Bèt-a chwit solid ! To vayan! Bay mo oun lanmen asou to! -Kanmarad Emili, bon lannen ! -A kou nou di a ! -Bon lannen 2010! ...
Bravo pou out travay lékol. Mi inm le liv ou la ékrir/ékri! Kan mi ékout aou shanté frison i mont si moin ! Mi souèt aou èk tout famiy in bon lané 2010 !
Sa'w fè a bien. Sa'w fè a bon épisétout. Woulo bravo Man ka swété'w an bon Nwel ek an bon lanné.
- prendre congé
- Ovwa! Bon, an pati !... An ka chapé ! - Apita - An chapé !... An alé... Adan on dòt solèy! - A dimen/ dèmen
- A dèmen siplètadyé/
sipètadyé...
- Mo ka alé / Mo k'alé.
Nou a wè dimen bonmanten.
Adie, tanto, nou (ni) artrouv, nou (ni) artrouv in proshin kou siplétadie, na artrouvé
Ovwa ! Mwen (ka) pati ! A dèmen ! A pli ta !
An lot soley !
Répondre à des questions et en poser : - sur des sujets familiers
Lékòl an mwen apré twachimen-la, ola ta'w yé ?
-A kimoun sa mouché-a ? A roun / oun dòktèr. Yé ka aplé li mouché Jisten.
Sanm pou moin ...,amoin mi pans ..., mi diré ..., amoin mi di ..., Kosa ou pans ..., dapré ou kosa ..., kosa ou diré si ...?
Ki laj-ou ? Ou ni ki laj ? Mwen ni uitan. Ki koté ou ka rété ? Man ka rété anvil.
Kitan ou ka pati ? An ka pati an bout a mwa-la, é vou ?
-A kisa? A roun chyen. I gro mé i pa ka modé. Kilès chyen ki modé timoun-an? A sala-a. (gro, lonng, plat...)
Ba mwen nouvel-ou. Man las. Ki tan ou ka vini ? Man ka vini lendi. Éti machann lédjim lan yé ? I bò lanméri-a, anfas lapos-la.
Kijan tan-la yé ?
Solèy ka kléré, tan-la bèl, lapli pé ké tonbé.
- A kisa sa ? A roun liv lékòl. Kilakèl ki gen patché kart annan li? A liv / Jéyografi / Jyografi a.
Sa ou ka fè a ? Man ka kopié an poézi. Sa ou ka fè la douvan lékòl-la ? Man ka atann bis-la. Es Polet ja rivé ? An-an, I poko rivé. Konmen tifi ki ni an klas-la ? Ni dis tifi.
- pour demander une autorisation, participer à la vie de la classe, du groupe
- An pé palé ? - Tanpisouplè, ès an pé palé ?
- Es to pouvé prété mo to kréyon? - Es nou pwé kouri anan lakou-a ?
Mesie, mi gingnré siouplé ... ? Ou gingnré koz inpe plis for siouplé ? Mi pouré éfas tablo ? Mi pouré partaj bann kayé, bann liv ? Mi pe alé kabiné siouplé ?
Es man pé bay répons-lan ? Es man pé suyé tablo-a ?
- Ès ou pé woudi sa/ka pou fè ? - Ès an pé ay an lakou-la ?
- Koté mètrèslékòl-a fika? Mètrèslékòl-a dibout òbò biro-a. - Kisa to lé ? Mo lé fè èspòr / - Es to kontan jwé balon ? Mo pa kontan jwé balon. Mo simyé/miyò - Kisa to lé? Mo lé fè èspòr / Mo lé alé jwé ké to ; soté kòrd. Mo benzwen bézwen Mo anvi dansé. - Mo gen roun gòm, Jozèf ganyen / gen roun osi. Es to pouvé prété Pòl topa ? (Mopa, topa, sopa, noupa zòtpa, yépa) - Ki lèr i fika? I ki lèr? I onzèr; midi édimi. A ki lèr lékòl ka fini bout - Konmyen soumaké liv-a ka kouté? - I ka fè frèt. I ka fè cho. Lapli ka tonbé. I ka frifinen frifrinen fifinen. Solé-a Soléy-a (Sézon botan ; sézon lapli ; frédi ; chalò)
Madame siouplé, i fo kopié tèks la dan nout kayé ? Madame, lé ler pou alé la kaz la ? Madame, ou gingnré répét in kou siouplé ?
- Man la. Man paré. Es ou pé viré di sa ou di a, soulpé ? Man ni anlot bagay pou di
- Nou pé ranjé sak an nou ?
An pé kopyé tèks-la si kayé-la ? En italiques figurent les formulations concernant plus particulièrement le cycle 3. 2. Comprendre à l'oral Être capable de comprendre en contexte et en situation familière un énoncé prononcé clairement et distinctement
Exemples d'interventions
Exemples de formulations pour les variantes de
Guadeloupe
Guyane
La Réunion
Martinique
Comprendre des consignes de classe
- Chanté... Palé dousouman... Aligné zòt pa dé... Gadé byen... - Fè on désen pou montré...Mèt ansanm. Mèt bita-bita sa ki ka sanm. - Mété sé zimaj-la jan sa fèt é rakonté ... - Bay non a...
Ekri dat-a asou zòt kayé.. Louvri zòt liv kréyòl. Kopyé dolo ki marké asou tablo-a. Soulignen tit-a. Trasé roun trè anba tout non zòt kontré Tiré zòt trous asou tab-a. Krwaté bon répons-ya;
Rasanblé tout non pròp-ya annan dézyèm kolòn tablo-a.
Travay an silans, koz plis dousman, mèt azot an ran Ekout bien sat mi sar dir, gard (regard) bien le tablo, mark le (la) leson dan zot kayié, li (lir) le tèks, trap zot stilo (léstilo) rouj, koz pli/plu for akoz mi antann pa, amont (mont) amoin out travay, koup sanm le sizo, kol, ékri (ékrir), li/lir, mèt an ord, tir sat lé pa bon, korij zot fot, pinn le désin, bar sat lé pa bon, souline, antour, trouv sat i marsh ansanm
Palé, li, chanté pli fò (dousman). Kouté bien. Alé o tablo, matjé dat-la asou kayé-a. Pran liv-zot, lévé lardwaz-zot, pran tan bien matjé fraz-la. Montré mwen zwézo wouj la ki adan liv-la. Désinen, kwaré, baré, mété an lin anba. Koupé, kolé.
- Kouté pou byen konprann...Gadévwè - Li san palé... Li fò...
Kopyé... - Aprann on ti tèks.
Kawka, pé la souplé! Kouté to Kanmarad. Pa gadé asou li! Travay to rounso. Byen anprann to léson; Palé pi fò/pi dousman. Mété teks-a an kréyòl.
Travay ké zòt konpanyen.
Sonjé poté zòt lenj èspòr aprèmidi-a.
Travay tousel, shakinn son shakinn, travay toulmoun ansanm, Aprann bien zot leson, oubli pa zot travay,
Touvé sa ki ka sanm, sa ki diféran. Rakonté sa ki fet. Aprann poézi-a pou lendi. Travay tousel (a dé, a twa, an group).
- Mèt sa ki ka manké.
- Travay tousèl, pa ti pilo, pou bokanté, pou maké on tèks...
- Mofwazé on tèks kout an kréyòl.
Comprendre des mots familiers et des expressions très courantes concernant
- l'élève et la classe
- Zélèv, timoun, kanmarad, mèt-lékòl/ métrès-lékòl. - Zanmi an mwen, bonmoun an mwen, bonzig an mwen... tab, chèz, ban, lakré, tablo, léponj, kréyon, rèjis, gòm, istilo...
- Nou ké fè matématik Annou palé anglé. Mo ka alé lapisin pou anprann najé. A roun bonzélèv. Nou mèt-lékòl/métrèslékòl ka anprann byen. Mo ka manjé lakantin. Nou gen roun bon dirèktèr/dirèktris - I névèr, i lèr pou pran dikté-a. A dizèr nou k'alé larékréasyon. - Annan klas-a I gen : tab, chèz,tablo,zéponj lanmwè/lèrmwè liv,ké kayé; Annan trous zélèv-ya nou ka trapé:kréyon, gonm, règ, èstilo, konpa,lakòl ké ròt ankò/(kra.)
Kisa ou koné dann domoun i travay dann lékol ? Le dirékter, le (la) diréktris, bann mèt lékol, le (la) métrès lékol, bann madame la kantine, bann zélèv, mon bann dalon, kamarad, bann paran, le dokter, le linfirmièr, le linfirmié Ou koné le nom bann zafèr pou lékol ? Le bann tab, le bann shèz, le tablo, la kré, le kayié, le liv, bann diksionèr, le léstilo (le stilo), le bann kréyon kouler, le kréyon noir, la (le) gome, la règ, le sizo, la kol, le konpa, le léponj, le so (séo), bann matérièl pou fé (fér) le spor (léspor), le térin
Kanmarad, direktè, direktris, met (lékol), métres (lékòl), gadien, sé madanm lakantin-lan. Tab, chez, tablo, lakré, léponj, trous, bik, ... Sé lè larékréasion (lakantin).
- sa famille
- Manman mwen/ anman ; pap'an mwen/ apa ; granfanmi an mwen ; tonton an mwen ; matant/tantann an mwen ; kouzen, kouzin ; marenn an mwen/nennenn an mwen... - Frè... Sè an mwen...
- Mo ka viv ké mo manman, mo papa, mo frè, mo sò, mo granmanman ké mo granpapa. Lédimanch lafanmi ka kontré ké tonton, tata, kouzen, kouzin, konpè, koumè, kanmara (kra.)
Mo ka pasé vakans koté mo paren ké mo marenn.
Kisa nana dan/dann out famiy ? Mon papa, mon (ma) monmon (monman, maman), ma/mon matant, mon dada, mon (ma) néninn, gramoun, anin, groparin, gromarène, tipèr, timèr, tifami, mémé, pépé, tonton, marinn (marène), parin, Kisa ou koné otour out famiy ? Konpèr/komèr, dalon, zangoune, kamarad, gramoune, ... Kèl travay (métié) domoune i fé dan out famiy ?
Granmanmn, granpapa, manman, papa, frè, sè, kouzen, kouzin, matant, tonton, papa papa-mwen.
Agrikiltè, faktè, pwofésè, awtizan, enfiwmyèz, chofè, péchè, machann (pistach, sinobòl, sòwbé, bonbon, bokit...).
Fonksionèr, dokter, linfirmié, i gingn salarié, i travay la boutik, patron, planter, koifer, i aranj loto (mékanisien), kuizinié, shofer, journalist, i travay dan in lantrepriz (lantropriz), boulanjé, boushé, patisié, sharkitié
- son environnement concret et immédiat
- Rivyè, ma, ravin, savann, mòn... - bòdlanmè, fon-lanmè, létan, sodo... - Lakanpangn, zayann, bwadoubout, tras, chimen-chyen, lizyè ... - Pyébwa a flè, pyébwa a fwitaj, rimèd-razyé... - Laplas-la, laplas-mawché, lari-la, totwa-la... Nanbouk...
- Koté mo ka rété, i ganyen bokou pyébwa (flèr, boutché flèr...) Mo lékòl annan roun lari tou pròch ké lakaz. - Annan nou koté i gen plen larivyè, gran lanmè,pativyé, pripri, savann (kra.) Dèrò, annan, andidan, divan, dèyé, asou koté, òbò, tou pròch, pròch ké, ofon, dèrò, a drèt, a goch (kra.).
Kosa ou gingn oir dan bann péizaj La Rénion ? La savane, la montagn, bann piton, bann ravine, la plaj, la mèr, volkan, la foré, béton, kaz atér, kaz anlèr (bann zimeb) la rivièr, basin, la kaskad, karo kann
Lakou, lakantin, sal klas-la, biwo direktè-a .... Anvil, lakanpay, kartié, lasité, légliz, boutik, lari, lanméri. Lasal, latjuizin, chanm, kabann, véranda. Jaden, zeb, piébwa, flè. Lariviè, bodlanmè, mòn.
Déwò, andidan, anmitan, adan (tab-la adan kaz-la) douvan, dèyè, owa, alantou ; adwèt, agòch, pa owa
Adwet, agoch, anwo, anba, anlè, asou, asou koté, an mitan, pa douvan, pa dèyè, pabò.
Suivre des instructions courtes et simples
Koloré zimaj-la, dékoupé'y, é kolé'y anlè fèy-la
- Louvri liv lèktir a. Pran to bik pou ékri. Roufè to dévwar. Koloryé zimaj-a an blé. Rèspèkté pyébwa-ya !
Koz pli/plu dousman, mét azot an ran, rouv zot kayié, trap zot léstilo (stilo), kopié la date, mark zot leson, kalkil konbien i fé ...,
- Ki sa zot ka wè ? - Ki manniè ou pé di sa an lot manniè ? - Viré matjé prèmié lin teks-la. - Mété kòzot dé pa dé.
Wouvè kayé-la é kopyé dat-la asi prèmyé lign a paj-la...
Kalkilé adisyon-la èvè tèt...
- I gen lontan di sa...annan nou danbwa lagwyann oun tifi bité ké Djab. I pran pè. So marenn rivé. I fè roun sign.
Suivre le fil d'une histoire avec des aides appropriées
Dabò pou yonn
Ti Pyè ranmasé on mòso bwa douvan kaz a Misyé Éjenn.
Dabòr/pou roun Epi Apré
Pou bout/pou fini
Ekout (akout) bien zistoir la, suiv sanm bann zimaj mi amont (mont) azot Kisa i rakont le zistoir, kèl pérsonaj lé inportan, ...
Dabò. Dabò pou yònn.
Dabou dabò Apré sa. Rivé anlè. Pou bout.
Aprésa, i vansé san fè dézòd koté Médò ki té ka dòmi an nich a-y.
Lèwgadé, chyen-la lévé é i té kay mòdé tigason-la. Men Misyé Éjenn hélé si Médò ki woutouné kouché.
Pou bout, Ti Pyè té ni chans, men i trapé on bèl lafous. Sèten i pé ké woukoumansé. En italiques figurent les formulations concernant plus particulièrement le cycle 3. 3. Parler en continu Être capable d'utiliser des expressions et des phrases simples pour décrire son lieu d'habitation, les gens connus et raconter une courte séquence au passé
Exemples d'interventions
Exemples de formulations pour les variantes de
Guadeloupe
Guyane
La Réunion
Martinique
Utiliser des expressions et des phrases proches des modèles rencontrés dans les apprentissages pour :
- se décrire
Bay détay si jan mwen yé (kò) : - An sé on tifi/tigason...
An sé on gason, on fi...
- An sé on nèg, on blan on zendyen, on métis...
- Zyé an mwen mawon/klé, nwè/blé/vèw...
- Chivé an mwen long/kout/toupiti, grenné...
- An pennyé a nat ; chivé an mwen koupé...
- Chivé an mwen long/kout/toupiti, grenné...
-An pennyé a nat ; chivé an mwen trésé ; chivé an mwen koupé...
- Mo sa Jowana... Mo sa roun tifi. Mo sa roun bata kouli ; roun chinwa-nèg. Mo wéy gri / nwè / vèrt... Lò mo té piti, mo té ganyen roun gran nat chivé. Mo lenj toujou byen flaské/répasé.: mo chimiz, mo ròb, mo chòrt, mo korsaj, mo pantalon, mo jip, mo jipon.
Mo toujou plwèlè/faro. Mo gen djèz.
Pou done bann détay si moin : Moin lé in garson, inn/in fiy, moin lé in yab, maoul, pat jone, kaf, kaf rouj, zarab, malbar, mélanzé, métisé mon zie lé maron, ble, vèr, mon sheve lé droit, kongné, trésé, bouklé, mon zié lé gansé, lé gran, lé ron Pou bann linj mi mèt : Pantalon, morès, kilot, kabay (shemiz), palto, savate de doi, soulié, soulié vérni, soulié la mès, rob, jip (jup), korsaj, blouz, soutien gorj, sokèt, shosèt, moin la kas larmoir
Man sé an tifi/ tigason Mwen chaben, chivé-mwen grennen, zié-mwen mawon. Man tou kout. Man enmen kouri. Man ni an chot blé épi an chimiz blan.
Jan mwen abiyé : - Wòb, pantalon, jip, kòsaj, riban an mwen blan, wòz, blé.... - Soulyé an mwen, sandal an mwen, chosèt an mwen wouj, vèw, mawon... - An sapé, mwen an dégenn...
- décrire ses activités et celles d'autres personnes
- Avan mwen ay lékòl - Pou ti didiko an mwen
Anvan mo pati lékòl, mo ka lavé, mo ka tchiré mo dan, mo ka penyen mo tèt, mo ka mété mo lenj ké mo soulyé. Mo ka pran mo tchenbé tchò: dipen, dibè, konfitir dilèt ké chocolat. A larékréasyon, Mano ka jwé tik-tok ké ti ròch. Jili ka jwé lamarèl ké so kanmarad annan lakou-a.
Avan mi sava lékol : Mi lèv, mi bingn, mi bros mon (mé) dan, mi lav mon (ma) figir, mi pingn mon (ma) tèt, mi mèt lésans/san-bon, mi mèt le far, mi mèt mon linj, mi gout, mi trap mon sak lékol Sat mi manj le matin : Le matin mi manj ri shofé, dopin, depin (pin/dopin), séréal, konfitur
Mwen ni labitid alé sinéma lé sanmdi. Man ka jwé stilpàn adan an ti group stilbann. Man ni an tonton ki péchè. Granmanman-mwen ka lévé a sizè touléjou.
Sat demoune i fé dan la vi touléjour : Pépé i songn zanimo, i done manjé bef, i arash zèrb dan la kour, i aroz fler, Monmon i sar travay, i lèv gran matin, i travay ziska tar. Papa i dépoz anou lékol, apré li sar (sava) son travay.
- décrire une personne
I gran, gwo/ mèg ...
Sé on bon timoun : i janti, dous é débouya
Entèl sé on mové sijé : i fengnan é dézòdyèz.
- Jili a roun bèl tifi. So tèt toujou maré a lapatabòl. I tou kourt . I gen roun gro nat chivé. I ka maché ké djèz. I djòk Mo granpapa vyé, so chivé blan, so vizaj fatigé. Fédora a roun mové tifi. So wéy koki, I fenyan, i toujou kòlè é I kontan troumanté so kanmarad.
Koman mesie la i lé ? Li lé gran, in kas papay san golèt, pti, gro, mèg, ... Li lé jantiy, li lé in bon moun, li lé méshan, li lé in mové moune, li na kouraj, li lé kapon, li lé parès, li lé in gran travayer.
Papa-mwen enfirmié. I ka pòté an blouz blan épi i toujou ni an pè gan an poch-li. I enmen marinad titiri. I pa ka faché souvan.
- décrire son lieu d'habitation
Madame la lé fité, fourné, travayez, i inm (ème) ladilafé, li lé an zobok, li lé malfondé, li lé an kaskasé
An ka rété adan on kaz an bwa a kat pyès. Sé on kaz kréyòl.
- Mo ka rété annan roun gran kaz blan. I gen kat chanm, roun galri, patché lapòrt ké patché lafinèt ké pèrsyenn.
Koman i lé out kaz ? Mon (ma) kaz lé inn kaz atèr, in laparteman, inn kaz an boi sou tol, inn kaz an dur. Dann mon (ma) kaz néna bak dolo, port èk baskil, port an zèd, la tèr damé, jérflèks, karo, béton siré, in devantir, in godon, in kabiné, in kuizine, in saldebin, kat shanb, in salon, in magazin, in farfar.
Man ka rété lasité Mòn Vant, batiman Pipiri , twaziem étaj, liméwo 16. Kay-la ni senk pies. Man ni an gran chanm penn an woz. Kabann-mwen toupré finet-la.
An ka rété adan on lotisman ki ni plizyè kalité kaz...
Lasal-a gran. Lakwizin-an piti. I gen roun galta pou alé jwé pannan lapli.
Si (sur) mon (ma) kaz néna bardo, lanbrokin, inn varang
Andidan kaz an mwen tini mèb kréyòl kon ban, tab, chèz, bèwsèz, désèt, sofa ; yotout an mawogani.
Dan la kour néna in baro, in gran lantouraj, bonpé flér, piédboi, inn rosh a lavé, inn kuizine fe d'boi, bann park zanimo Moin néna poin la kour.
Dire à haute voix et de manière expressive un texte bref après répétition
- "Timoun pa ti chodyè." - "Pli ta, pli tris." - "On pa douvan, on pa dèyè, on pa agòch, on pa adwèt..."
Powenm
KREYOL
Si yé benzwen savé Ki lanng to ka pale Menm si pou yé sa dròl Ké to séryé réponn "kréyòl"
Ou gingn dir : Inn kontine, bann jedmo, devinèt, sirandane, in fonnker, in shanson, in romans, in zistoir kourt. Ou gingn rakont sanm out bann mo aou sat ou la antann.
Kontin, poézi, chanté, kont, zistwè.
On ponmsitè kontré on kowosòl é mandé'y : - Ka ou ni pikan konsa, ou té kouché anlè on chadwon ? Kowosòl-la réponn li : - Sé chadwon-la rantré pli fon an kò a'w ankò ; pikan an mwen déwò, men ta'w andidan. (S .Telchid)
E si yé gen lodas
Doumandé to to ras
Pa jen tronpé di ròl
Ké to séryé réponn "kréyòl"
Touné sòwbé (bis), glas-la ja fonn, ou ja byen fwèt. Touné sòwbé (bis), bra an mwen las, ou poko fèt.
Si roun jou bonmanten
To bité a chimen
Ké to zanmi lékòl
Di l' bonjou an "kréyòl"
E si roun ti malen
Trouvé sa pa trè byen
Yenk' rosé to zépòl
E twazé l' kou "kréyòl" Annie ROBINSON
Raconter une courte séquence au passé
Yè oswa an ay dòmi ta, an té ka gadé télé.
- Simenn pasé nou alé vizité mizé lokal a.
Ou gingn rakont sat la fine pasé é ou ansèrv konmkifo bann marker devan bann vérb pou le pasé konm par égzanp : moin té i manj, mi manjé, moin la manjé, moin té pou manjé, moin té antrinn manjé.
Latousen, anlè sé tonm-lan, nou té limen bouji. Lanné pasé, man trapé an bel krab bodlanmè. Man té té
Simenn pasé, nou ay vizité mizé "an tan lontan" o Kannal. A pa ti biten ki té ni a vwè si sa zendyen pòté adan lang é kilti kréyòl !
Nou wè rounlo ké roun patché zannimo ké plen kickoz / bagaj
- A pa jé ! Gran jou a Nwèl
Madanm-an èspliké nou poukisa tousa bagaj-ya té la. En italiques figurent les formulations concernant plus particulièrement le cycle 3. 4. Lire Être capable de lire des phrases simples éventuellement étayées par des documents visuels
Exemples d'interventions
Exemples de formulations pour les variantes de
Guadeloupe
Guyane
La Réunion
Martinique
Comprendre un texte court en s'appuyant sur des éléments connus :
- comprendre des mots et des phrases courtes sur une affiche ou dans un journal.
Gran léwòz dèmen swa a Fouché Sentann. Si ou pran lagout, pa pran lawout.
Ansanm-ansanm nous ké gangné, davwa nou ké pli fò.
(Komité pou lité kont...)
Panga!
Fimen ka tchwé. Mété to kas lò to ka pran to mobilèt. Mété to sentir sékirité. Pa fè sòt.
Di amoin kosa ou la konpri/konprann kan ou la lir lafish la, poshèt disk la, kart linvitasion la, journal la, kart postal la.
Gran Karbé. Sanmdi 3 mé. Festival wot-tay. Dépi 6 zè aprémidi rivé uit è oswè 10 €
Bilten Lamétéyo : Lapli-a ké tonbé tout lasent journen. Dimen soléy-a ké fè roun ti kasé wèy.
Bultin météo : Demin nora solèy le matin partou dan lil, sof dan lést. Débu lapré-midi nora la plui dan léo.
Lapech chadron ouvè. Mil joujou pres pou ayen. Vakans rivé. Léglon genyen Kleb Fransisken 2-0
Politisyen sanblé pou bokanté é touvé on solisyon asi pwoblèm a transpò.
Espòr :
Rasinklèb ka gadé pou so divan lèstonmak. Ayé Rasinklèb té ka jwé annan final koup Lagwiyann. I bat ékip Roura 2-0. Jouwèr Rasinklèb pa pédi tan. Kou souflèt-a souflé koumansman match-a, yé tout kontré lanmen pou alé marké pronmyen bi-a.
Bann tit lartik journal : Bishik la monté ! Volkan la pété ! Anfin la plui la arivé ! La grèv la fini. Bann kandida pou bann zélèksion i doi dépoz zot list avan demin soir.
- comprendre des bulles de bande dessinée
Bon, solèy ka chofé... Ni on bon ti van, an pé ay fè on ti lantou laplaj.
B.D.:
Kra! Kra! Kra! To ka fè mo ari! Timoun-an fò menm! Fout sa fim-an dròl!
Kosa ou la konpri kan ou la lir liv komik la (band désiné la) ? Kosa bann demoune lapou dir si désin la ?
Wap, blokoto, biwa, bim ! Moun 1 : Aaaa ! Gadé, man touvé an bel réjim fig.
Awa, pa ni ayen, sonjé an té ka sonjé on biten...
Woyoyoy
Jiiis tèman, an té byen bizwen vwè'w !
Tchouboum ! Bip ! Bim! Flap! Kokiyoko!
Pérsonaj 1: koman i lé dalon?! Néna lontan nou la pa trouvé! Pérsonaj 2 : lé la ! Aou minm ? Depui ou lé sélèb ou téléfone pu lé ga koué ?
Moun 2 : Ében ! Fout ou ni chans, en ! Moun 3 : Ou pé di sa ! ...
Comprendre l'essentiel d'un texte informatif simple, accompagné éventuellement d'un document visuel :
- lettres aux correspondants, courrier électronique
Kanmarad chè, byenbonjou, nou ké rivé dèmen maten pa owa dizè. Nou ké pran didiko an nou ansanm an lakou-la. Klas koumwayen Montébélo.
Lèt :
Nou zanmi yé,
Nou byen rousouvwé zòt mésaj simenn pasé. Grémési pou foto zòt klas zòt voyé pou nou.
Atchwèlman, nou ka travay asou roun projè nou ké prézanté "au Parlement des enfants". Nou sasé ka poté asou zannimo danbwa ké yé protèksyon.
Ala sat moin la konpri kan moin la lir le lèt moin la gingné, le limèl moin la gingné. In limèl : Dalon, Demin apré lékol mi gingn-arpa nir out kaz. Moin néna in léspozé pou préparé. Ti Pièr
Let : Bonjou Entel Man ka espéré ou bien. Mwen menm lan, man an vakans Sentàn pou an simenn... An bel bo, a an lot soley.
Gadévwè an pyès kòchté, foto a klas-la é ta lékòl an nou.
Nou larè